För några veckor sedan skrattade mina släktingar mej rakt upp i ansiktet när jag sade det som jag alltid säger; att jag inte tycker om Finland och vill testa på att bo utomlands. De sade typ att jag skulle sluta drömma. Det gjorde mej förbannad. I dagens värld är det inget konstigt alls med att resa, söka nya jobb utomlands, hitta internationella kompisar o.s.v. Jag försökte sansat förklara för dem att det inte är någon abstrakt dröm jag har, det är verklighet. Jag blev jätte förvånad och sårad över deras ord för de brukar inte bete sig så där. Samtidigt blev jag ännu mer säker på att jag skall försöka göra det jag vill. Om det om ett år ännu är att flytta bort, så gör jag det. Om det är att flytta till Åbo - så fine, gör jag det. Haha till saken hör att jag aldrig någonsin har längtat efter det där perus studielivet utan snarare föraktat det. Nåja, time will tell.
No hay comentarios:
Publicar un comentario