Det här skall bli ett träningsinlägg. Då när jag tränar så mycket som jag borde och vill så har jag ca 9 träningar i veckan. Och jag kan berätta för er som inte tränar så hemskt mycket att det är inte så svårt att ha många träningar bara man kommer igång med rytmen. Ni som tränar mycket (mer än mig också) - kanske ni vet känslan. I början (för ett och ett halft år sedan) var träningen något jag måste göra pga av en ryggskada jag hade fått. I ca 3/4 månader gjorde jag samma fysioterapi-övningar 5 gånger i veckan. Det här var en sådan situation då jag inte kunde välja att ''skolka'' från träningen eftersom jag säkert skulle sitta i rullstol nu i så fall (eller i alla fall ha genomgått en operation). Jag fick i augusti 2011 benbrott på båda sidorna om ryggraden. Det betyder i princip att något hade gått av, men att det hölls kvar på något sätt!? Men det förändrade ju nog min rygg, den var så sjuttons sjuk. Jag tog burana 800/1000 flera gånger per dag i i alla fall två månader. Jag fick inte gå till skolan, jag fick inte bära min skolväska om den var tung, jag fick inte sporta på något sätt överhuvudtaget. Det ni, det blev en stor förändring i mitt liv.
I slutet av januari tror jag det var, så fick jag börja fysioterapin. Då hade jag helt tydligt insett att handboll är juttun i mitt liv! Så jag hade faktiskt motivation att göra de där lama, tråkiga övningarna dag ut och dag in. Sen gick det några månader och jag blev friskförklarad som sjukförklarad av läkaren. Alltså, läkarna kom fram till att benbrottet aldrig kommer att läka (växa ihop igen alltså) men att jag i princip borde kunna fortsätta med allting jag tidigare gjort så länge jag stärker musklerna kring skadan. No can do, om jag ville fortsätta leva så fick jag bara fortsätta/börja (?) träna. Jag hade tur som hade en bekant som tränar idrottare, så han gjorde ett träningsprogram åt mej och gör det ännu. Tack vare det kom jag sakta men säkert ''back on track''. I börja stavgick jag massor, sen blev det korta länkar, lite styrketräning osv. Den stora frågan var ju att när är jag i skick att SPELA på nytt. I Augusti 2012, nästan exakt ett år efter att skadan kommit i en match, så tog jag mitt första steg ut på handbollsplanen. Början var jobbig, jag måste hela tiden ha i bakhuvudet att ''kan jag göra det här'' och ''nu måste jag akta ryggen'' osv. Det fanns vissa saker läkaren hade sagt åt mej att jag INTE fick göra, bl.a. att böja mej bakåt. Så det undviker jag i vissa fall ännu också.
Jag hade missat ett års utveckling som spelare så nog hade jag ju jobb att göra, det har jag fortfarande. Jag tror att jag har jobbat upp kondition och styrka till en okej nivå nu men tekniken är jag inte nöjd med ännu. Nu under sommaren har vi träningar tre gånger i veckan, men ingen handboll. Så nu tränas bara kondition och fysik. Snart kommer inneträningarna att börja igen och det är egentligen det enda jag vet om framtiden.:)
Kunde inte låta bli att få in en södern bild hit. [Alicante]
Det jag tänkte berätta om bilden var att längs den här stranden som det synns lite av länkade jag flera gånger. Sedan länkade jag också längs en låååång typ gång/väg som gick upp till borgen där på berget.
No hay comentarios:
Publicar un comentario